Pyroteknik - årets "måste-ha"

En vecka sedan sist. Ni får ursäkta, men jag har inte haft tid. Den danska editionen av "Reflex" blev klar i fredags eftermiddag och nu är det dags för praktik. Vill bara säga tack till alla som jobbat med edition och gjort den till det kvalitetsarbete det är. Vi var också spöat tvåorna rejält (hur svårt var det? Hehe).
Imorgon börjar min treveckorspraktik på Trelleborgs Allehanda och jag hade ljugit nu om jag sagt att jag inte vore nervös. För det är jag, riktigt nervös. Jag hoppas att allt kommer att gå bra och att det blir jättenöjda med mig.

Helgen har varit fin annars. Första lediga helgen på hur länge som helst. Har haft sovmorgon båda dagarna och hunnit med både träning och shopping. Gött att få vila upp sig mellan två skolperioder. Inte för att tiden på TA kommer att bli lugn, nej det är jobb mellan 9 och 17 alla dagar. Eventuellt blir det ledigt vid Kristi Himmelsfärd, men that remains to be seen.
Idag var det "vår- och sommarkonsert" i Fuglie och det gick bara bra. Kyrkan var nästan full och alla gjorde bra ifrån sig.

Så, över till gårdagens stora event: ESC - Eurovision Song Contest.

Först och främst vill jag bara säga att allt ni läser i dagens tidning är sagt med mycket känslor. För mycket känslor. Det är alltför lätt att häva ur sig diverse beskyllningar när man misslyckats. Ja, Sverige får kvala nästa år, men med all rätt. Vi hade inte en tillräckligt bra låt.
På radio kan den vara helt ok, men på TV igår lät det bara fruktansvärt mainstream. Låten gick in och gick ut igen. Med all rätta (och nej, jag hatar inte Sverige) kom den på en 18nde plats.

Till er som beskyller de forna Sovjetstaterna (från och med här kallade "nya länderna") för kompisröstning... *harkel* Man ska inte kasta sten i glashus, är min kommentar där. Kom igen, vad har vi i Norden gjort i alla år? Men, det är kanske bara ok att kompisrösta om det gynnar en själv? Så fort man missgynnas - "förbjud!". Nej, tack. Dessutom så tror jag att det är kultur och inte taktik bakom de nya ländernas dominans. De vet vad de gillar och de har vuxit upp med en och samma kultur (i stort sett). Samma gäller för oss här i Norden eller södra Europa.
Att person X i Makedonien tycker om Serbiens bidrag är lika säkert som att norrmän tycker om svenska bidrag.

Jag tror att om vi vill vara med och slåss seriöst om tolvorna, så får vi minsann skicka ut ett bidrag som passar hela Europa, och inte bara Norden eller "Väst". Det har de nya länderna lyckats med i år. Jämfört med förra året då det knappt fanns en låt därifrån värt en lyssning, så var det ett flertal låtar i år som satte sig och som jag gillade. Serbiens bidrag var min favorit, Moldaviens växte för var lyssning. Georgiens var mystiskt underbar och Sloveniens operabidrag var också helt fantastiskt. De har lyckats anpassa sig till Europa, varför kan inte vi (och övriga som misslyckas)?
Det är dags att stänga ABBA- och Carolaarkiven och hitta ett nytt koncept. Ett som passar ett nytt Europa.

Ja, efter det så har jag inte mycket mer att säga. Jag tänker inte hissa och dissa som jag brukar, eftersom jag ville ha ovanstående med i bloggen. Hoppas ni orkat läsa hit.

Vi hörs.

Bæjó!