Ja, jag lever!

Ursäkta mitt frånfälle, såg i går att det är över en vecka sedan jag skrev sist. I ärlighetens namn så måste jag försvara mig med att tiden har försvunnit ut mina händer. Det går så snabbt att man knappt hinner med själv.

Vad har jag hunnit med på en vecka? Mycket träning, kör och jobb, självklart. I måndags var jag i Tyskland med mamma och Ann-Margreth. Jag handlade en massa vin och öl och annat som vi ska bjuda på till vårt bröllop. Vi reste ut på natten och vid elvatiden på kvällen var jag hemma igen. En helt fantastisk dag hade vi på andra sidan ankdammen.

I tisdags var det sista genrepet inför konserten och jag har också hunnit med att prova min nya cykel. Cyklade 20 km på 49 minuter i dag, och känner mig stolt över tiden. Utgick från Fuglie kyrka och tog en runda runt byarna på Söderslätt. Efter dagens provrunda så vet jag vart det kan förbättras och att jag inte kommer att slå halvt ihjäl mig på en cykel med clipspedaler och utan fotbroms. Hehe. I kväll väntar en timmes simträning innan jag tar påsklov.

Den här påsken kommer att bli helt underbar, men vad vi kommer att hitta på får ni reda på först efter påsk.

Jag är rädd för att detta inlägg inte blir mycket roligare än så här. På återhörande.

Vi hörs.

Bæjó!