Och nu då?

Saxos bildbehandling ligger nere, vilket betyder att jag just nu inte kan göra ett dyft. Texter kan jag ta hem, men inga bilder. Kul? Inte alls. Jag har felanmält det i alla fall så får vi se hur lång tid det tar innan de har fixat det. Eftersom jag inte fått några sidor att redigera på, så är det ingen brådska än. 

I dag är det dag fem. Jag jobbade ju i söndags, så det börjar bli lite segt nu. Men, det är inget som stör. Satt och gäspade något så kopiöst på bussen, så det var ett under att jag inte somnade med tidningen på näsan. 

Såg förresten mannen med hunden igen. Den här gången såg han piggare och gladare ut. Han till och med gav den lille vovsingen en godisbit. Jag misstänker nu att han var närvarande vid hundvalet, men inte är särskilt morgonpigg, därav den bittra uppsynen under tidigare mornar. Hunden är ej heller en mops, utan en mer cocker spaniel-typ... 

Väl framme vid Övre begav jag mig mot redaktionen. Utanför kinarestaurangen mötte jag en stor grupp med turister, alla med digitalkameror eller mobilkameror i högsta hugg. Nyfiket pejlade jag efter deras objekt och det var, föga förvånande, någon av stadens alla fåglar: Ett stiligt kalkonpar. Kändes som thanksgiving, fast i Sverige och mitt i högsommaren. Trevligt att något annat än kultur, historia och andra vanliga turistlockelser kan fresta turisternas kamerafingrar. 

Nej, nu får jag försöka få in en bild igen.

Vi hörs!